.t o w a n d a.

Jag och Emily satt och kollade på Körslaget igår.
Vi undrade båda vad det är för stylister som tv4 har.
Den ena var klädd i en svart sopsäck, en annan i gladpack.
Vi kom överens om att finanskrisen måste ha drabbat  även tv4!

Det är underbart att ha Emily här. Om jag vore elak skulle jag binda fast
henne så att hon alltid skulle stanna, moahahah. Men nu är ju jag ganska
snäll.

Ja, det är verkligen ljusa tider i detta mörka vinterland!
Ja, trots mörkret, regnet och att man inte har sett solen på
två månader så ser mitt liv rätt ljust ut.

För det första så ska jag se Coldplay igen!
De ska spela på Stadion den 22 augusti
och då kommer jag såklart att vara där! Yeah!

Sedan trivs jag bra på praktiken.
Blev erbjuden jobb på medicinkliniken idag.
Nu kan jag välja om jag vill jobba på ortopeden
eller om jag vill jobba på medicin, där jag är nu.
Svårt. Det är inte lätt att vara någon som alla vill ha!

Nä, nu ska jag sluta innan folk blir arga på min narcissistiska attityd!
Men ibland måste man faktiskt få vara lite av en narcissist.
Man har ju sina motgångar också när man inte är så kaxig,
så det väger liksom upp. Hehe.

Nu snackar vi Fitta.
Det kvinnliga könsorganet.
Jag blev kallad för fitta häromdan. Det var en hemsk och chockerande upplevelse.
Hemskt chockerande kan man säga.

This is the story.
Jag kliver på tunnelbanan. En kille sitter i fyran bredvid.
Han börjar med att säga "Fan jag har flickvän asså, men jag tror jag måste vara otrogen".
Jag är tyst.
Han försöker få kontakt med mig. Jag låtsas läsa en bok.
Han går igång och frågar "Vart ska du?"
Jag svarar inte. Han frågar igen, jag svarar "Hem".

Nu bryter helvetet loss! Han börjar skrika att han hatar alla stela typer i Sverige, att han
fattar varför man blir rasist. Och till sist kallar han mig "jävla fitta".
I mitt huvud for nu en mängd ilskna tankar omkring, allting som jag borde säga till honom,
men som inte kommer ur min mun. Det bara virvlar omkring och jag får inte fram någonting.
Efteråt blir jag arg på mig själv för att jag inte gav honom svar på tal, att jag inte läxade upp honom.
Men jag vet vad som hindrade mig. Att jag har en fitta, att jag är kvinna. Jag var rädd att han skulle hota
eller skada mig. Han hade helt klart den tendensen.

När han klivit av pustade jag dock ut och insåg att jag är glad att jag är mycket smartare än honom.
Synd för honom att han inte förstår att hans taktik att få kontakt med tjejer inte är ett dugg bra.
Inte nånstans. Men hans beteende är inte ok.

Visst, jag är emotionellt smartare än honom. Men ilskan kvarstår.
Ilskan över att känna att man inte vågar säga ifrån i en sådan situation.
Ilskan över att inte ha makt över sig själv. 

Nu undrar säkert vissa varför jag inte sa ifrån, varför jag tog skiten.
Men då tänker ni fel! Jag tänker inte ta på mig skulden nu.
Det gör vi tjejer alldeles för mycket redan. Det är hans beteende som är fel, inte mitt.

Är det så vi ska ha det, vi som har fittor?
Ska vi behöva ta att bli kallade "jävla fitta" för att rädslan hindrar oss att säga ifrån?
Svaret är självklart. Men vad i helvete ska vi göra för att förändra det?