.t o w a n d a.

Såg just filmen Skenbart. I den fanns en religiös kvinna som ägnat hela sitt liv åt att hjälpa krigsoffer, tills hon tappade tron på allt och satt och svor och söp. Då kom en tanke farande genom mitt arma huvud denna fredagskväll; kan man vara troende/religiös och samtidigt bitter? Jag menar, tror man, så borde bitterheten vara en motsägelse mot all tro? Eller?
Eller kan man kanske tro på allt i det stora hela, men va lite smygbitter åt småsaker?

Jag har inte tagit ett enda litet bloss på 4 dagar. Inte en enda cigarett. Not a single one. Noll. Zero.
Jag är så jävla duktig. Och så jävla röksugen.
Men jag har tron.

På mig själv.