.t o w a n d a.

Igår var jag på två lägenhetsvisningar i Fredhäll.
Först tittade vi på den mindre lägenheten, som var 38 kvm.
När vi gick därifrån sa jag till min far:

"Nu går vi och tittar på den mindre lägenheten"!
"Ja, det gör vi", svarade far.

Jo, alltså. Den lägenheten var mysig. Och kändes uppenbarligen större än 38 kvm!
Nytt golv i Rummet med stort R. (Ja, det var ju en etta..). Stora härliga fönster.
Gammaldags liksom. Huset är från 1932. Mysigt.
Och tydligen en bra planlösning, eftersom vi trodde att  vi sett den Stora lägenheten.

Vidare spatserar jag, far och syster Siri vidare till "den mindre lägenheten" som var på 46 kvm.

Jag tänkte: "Shit, 8 kvm större än den förra! Det här kan bli bra!"

Jag tar i hand med Mr Muskler som öppnar dörren. Det doftar unket och cigarettrök i lägenheten.
Tar ett par steg in. Dystert, mörkt. Och ett skitigare badkar har jag aldrig sett.
Han har nog aldrig skurat golvet tänker jag, när jag går runt och tittar. Känsla: Nej.

Även om man kan skrubba bort skiten från badkaret och golven, tapetsera om och göra fint,
kommer jag nog aldrig kunna skrubba bort den första känslan jag fick när jag klev in där.

Jag säger nog ja till den större lägenheten som var mindre.