Inom psykiatrins väggar
Nu tror säkert alla att jag har blivit "galen" eller förvandlats till en "dåre" som måste lobotomeras eller bältläggas.
För det är den stämpeln som psykiatrin har. Det är nåt fuffens som försiggår, vilka är de där dårarna som finns på psykavdelningarna egentligen och så vidare...
Men hallå! Det finns nåt som kallas sekretess! Det är därför det är så hemligt, det är därför medierna fritt kan spekulera om psykiatrin och skriva smaskiga löp.
Första dagen jag kom till min praktikplats, som jag gör på en allmänpsykiatrisk mottagning, förundrades jag över varför det inte fanns nån skylt utanför som talade om att jag kommit rätt. Det finns ju skyltar till allt annat, typ frisörer, butiker, bibliotek osv. Men inte till den psykiatriska mottagningen. Funderade lite på det där och igår fick jag svaret. Fastighetsägaren vill inte att det ska vara nån skylt. End of discussion.
Jag tänker ju genast att fastighetsägaren inte vill att folk ska tänka "ÅH nej vad finns här för galningar! I det här huset vågar jag inte gå in"!
Ja, det är så att psykiatrin och psykiatriska sjukdomar över lag är skambelagt. Trist.
Man kan bestämma att människor inte ska få nån terapi, men hur ofta bestämmer man att folk med hjärtinfarkt inte ska få vård. Man säger till utbrända att de ska rycka upp sig och gå till jobbet. Det är som att säga till en med benbrott att sluta klaga och börja springa. Verkar rimligt?
Jo, psykiatrin är mycket intressant och lärorik. Men även känslomässigt tungt, men ändå hanterbart.
Så jag är nöjd.
Imorgon ska jag bli full.
