Någon som förstår sig på förståndet? På riktigt alltså.

Åh! Jag blir så trött på mig själv!
Hjärtat säger en sak, hjärnan en annan.

Varför ska det alltid vara så att känslorna styr över förnuftet?
Kan det inte få vara lite synkat. I alla fall ibland.

Det är så lätt att vara förnuftig åt andra, men när det gäller en själv,
då är det som att man inte har något förnuft alls.
Man låter blint känslorna styra över en helt lättvindigt.

Damn it's Weird.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0